1800-TALETS IDÉVÄRLD 1: ROMANTIKEN

19 Maj

Jag håller på att studera det mycket roliga och intressanta ämnet idéhistoria. Men jag har inte riktigt haft tid att delge er bloggläsare något av allt det roliga jag lär mig. Delvis just för att studierna tar tid. Nu har jag i alla fall fått tillbaka en hemtenta om idéhistorien i Europa under 1800-talet. Och baserat på de texter jag skrivit om det tänkte jag nu bjuda er som eventuellt är intresserade på fyra artiklar som skissar några linjer i idélivet under detta århundrade. Här följer den första.

Romantiken kom som ett svar på upplysningen. Romantikerna ansåg upplysningen som allt för materialistisk. Den idealistiska romantiken betonade istället känslan, det enkla och naturliga samt det andliga.

Även om romantiken tog sig många skiftande uttryck var just den andliga upplevelsen och föreställningen om en gudomlighet i en eller annan form gemensam. Sedan kunde gudsbegreppet uppfattas på olika sätt. Panteistiska föreställningar var vanliga vid sidan av de mer ortodoxt kristna. Tendensen att identifiera det andliga/gudomliga med naturen var stark.

Inom konsten betonade romantikerna geniet, konstnären drevs av inspiration och uttryckte sina känslor.Idealet var forntiden, speciellt antiken. Man hänvisade gärna till Homeros, till Ossians sånger (som man då trodde autentiska) och till folkdiktning och inte minst germanskt och skandinaviskt mytstoff. Kanske ännu mer betonades medeltiden med dess gotik och riddarideal, som då kontrasterades mot klassicismens stelhet. Vanliga motiv var den vilda naturen, gärna berg i dimma eller annat dramatiskt väder.

Inom litteraturen kom ett stort uppsving för romankonsten, men också poesin var en stark romantisk genre. Den romantiska romanförfattaren strävade att bygga in  en så kallad romantisk ironi i sin bok, det vill säga att i litterär form kommentera sin egen fiktion på ett sätt som den intelligente läsaren skulle kunna lägga märke till.

Konstnärer och författare av den romantiska skolan upplevde att ett brott i historien inträffat via upplysningen. Vetenskapen och materialismen hade avförtrollat världen och det var inte längre möjligt att återvända till den tidigare historiens genuina upplevelse av enhet mellan känsla, natur, människa och andlig dimension. Inte dessto mindre var det dithän konstnären måste sträva.

Den tidiga tyska romantik som representeras av bland andra Novalis, Fichte och Schlegel är stormande, upprorisk och vanvördig mot auktoriteter. Men med tiden, och under romantikernas egen levnad, skulle en förskjutning åt allt mer konservativt håll ske. Kanske inte helt förvånande med tanke på de inneboende tendenserna inom romantiken: idealismen, det antimoderna, romantiserandet av naturen, lantlivet, det andliga, enkla och naturliga.

Många romantiker blev på ålderns höst kristna på ett mer konventionellt sätt och reaktionära till sin åskådning. Schelling tog till exempel på kejsarens uppdrag på sig att föreläsa mot Hegel och hans lära i Berlin, i en kampanj som gick ut på att rensa bort hegelianerna.

Hegel var långt ifrån någon romantiker, däremot tveklöst både konservativ och idealist. Man kan i hans filosofi se vissa tendenser hos romantikens tänkande vidarefört. Jag tänker framförallt på tendensen att se naturen som ett fält för motstående krafter som verkar snarare än som uppbyggd av de mer materialistiskt associerade atomerna. Hos Hegel blev spelet mellan dualistiska krafter och motsättningarnas överbryggande via syntesen en grundtanke. Likaså hans idé om anden, den historiska anden, och folkanden, har sin grund i romantiska tankegångar. Men genom att formulera sin dialektik hade Hegel nu fört in idealismen i ett nytt skede.

Schelling kampanjade intensivt mot hegelianismen, som inte minst genom vänsterhegelianismen och den radikala kristendomskritik och samhällskritik den förde med sig hade visat sig subversiv. Men långt ifrån att uppnå sitt syfte kom Schellings föreläsningar ironiskt nog att istället elda under unghegelianernas övertygelser. Några berömda namn i publiken från Schellings föreläsningar är t.ex. Engels, Bakunin och Kierkegaard.

I romantiken fanns också en nationalistisk tendens. Kanske inte så konstigt när den hade sin bas i Tyskland som på den tiden var uppdelat i en mängd småriken. Den nationalistiska tendensen förstärktes också av de franska truppernas ockupation av Berlin.

Romantiken utvecklade ett starkt intresse för historien, och tillskrev de olika historiska epokerna eget värde och karaktär. Den romantiske historikern Herder lanserade begreppet Volkgeist. Liksom naturen tillskrevs ande/andlighet så kunde också folket, inte minst det “enkla folket”, “odalbonden” och så vidare vara bärare av en anda som var specifik. Denna uppfattning kommer till uttryck i romantikens intresse för folksagor, folkvisor, gammal mytologi, folkseder och så vidare.

I Sverige innebar romantiken ett pånyttfött intresse för göticismen som till exempel ledde till instiftandet av Götiska förbundet. Den nationella anda som väcktes under romantiken levde kvar under seklet och utmynnade så småningom i nationalromantiken med öppnandet av Skansen, Nordiska Muséet, nationalsången och liknande projekt. Romantikens nationalistiska känslor lierade sig ofta med en uttryckt revanschism gentemot Ryssland.

Idag skulle vi kanske ha talat om identitetspolitik, de nationella idéerna under romantiken gick i mycket ut på att forma en gemensam identitet åt framförallt det egna folket. Man sökte gräva fram gamla sägner och traditioner. Man upphöjde gärna den egna historien och det egna folket på andra folks bekostnad.

Skallforskning blev till exempel på modet. I Sverige var forskarna Nilsson och Retzius aktiva inom skallmätningen. De grundade sig i andra romantiska idéer, där man via en vurm för österländsk filosofi och det indiska börjat med bland annat språkstudier och kommit fram till att det finns en indoeuropeisk språkstam. På denna grund spekulerades tämligen vilt, och här föddes idén om arierna, ett ljust överlägset folkslag, vars främsta representanter återfanns inom det egna folket.

Således sökte de svenska frenologerna leda i bevis att långa skallar som återfanns i landet härstammade från indoeuropéer medan korta skallar  härstammade från samer eller finländare, som sågs som en underlägsen rastyp. I själva verket finns såväl långa som korta skallar som en normal variation inom alla folk.

Genom romantikens smak för och sökande efter något ursprungligt och naturligt kom också lusten att klassificera människor och tillskriva dem olika identiteter/egenskaper beroende på kön, klass och härstamning. Kvinnor och “vildar” eller “ursprungsfolk” liksom till exempel bönder tillskrevs en enkelhet, naturlighet, och oskuldsfullhet som romantiserades och sågs som beundransvärd, men också kunde motivera de rådande maktförhållandena som naturliga.

Å andra sidan hade nationalismen, som kunde leda till uteslutande av kvinnor, andra folk och ”vildar”, också en socialt inkluderande effekt. Genom idén om en folkande eller folkgemenskap kunde man lansera och tala för projekt som socialt integrerade arbetare, bönder och fattiga. Det är knappast en slump att det senare under 1800-talet började inrättas allmänna lasarett, folkskolor, och allmänna vattenledningar.

Romantiken innebar ett brott med den tidigare materialistiska och mekaniska natursynen. Naturen sågs inte längre som en klocka. Istället som en organism, som därmed också genomgick en utveckling och kunde åldras. Jämför romantikens historiesyn, ibland kallad historicism, där olika tidsåldrar tillskrivs en identitet.

Den holistiska natursynen hos romantiken kan inte bara avfärdas som svärmisk, den medförde också fröet till många nya tankar. Via romantiken slog till exempel meteorologin och geologin igenom som vetenskaper, och här föddes först tanken på att naturen kunde genomgå en utveckling som så småningom skulle leda fram till Darwins slutsatser. Tankar om morfologi och ekologi kan också härledas tillbaka till romantiken.

Genom att man såg naturen som besjälad, en dynamisk natur där olika krafter spelade mot varandra kom man att intressera sig för andra saker inom naturvetenskapen, än vad man gjort under den tidigare epoken. Galvani, Volta och Aldini experimenterade med elektricitet och galvaniska element.

Aldini gjorde försök att återuppliva lik genom att låta elektricitet genomströmma dem. Detta då han tänkte sig elen som en möjlig vitalistisk kraft. Experimenten måste ha tett sig skrämmande för dåtidens åskådare, eftersom liken visade livstecken genom att börja skaka. Det är dessa experiment som inspirerat Mary Shelley att skriva romanen om Frankenstein. Vid denna tid upptäcktes också elektromagnetismen, som passade tidsandan genom att vara en kombination av två naturkrafter.

En annan produkt av romantikens natursyn var Goethes färglära. Gotehe delade också romantikens idé om arketyper. Alltså att det finns en ideal form. I hans fall framhöll han ryggraden som en arketyp för skelettet. Från denna skulle således kraniet ha bildats genom en sammanslagning av ryggradskotor.  Som synes fanns redan här tankar som skulle utmynna i Darwins utvecklingslära.

En annan som spekulerade om naturen som stadd i  utveckling var Oken, även om hans utvecklingslära var av det mer fantasifulla slaget. Han såg möjligheten av utveckling, men tänkte sig att alla arter utvecklats parallellt med och oberoende av varandra. Detta skulle ha skett genom uralstring med början i havet, där vågorna skapat ett urslem. Ur detta slem kom blåsbildningar och ur dessa de första varelserna, bland annat människobarn som spolades upp på stränderna.

En annan romantisk forskare som förtjänar att nämnas är Humboldt, som bidrog till kartografin, geografin och meteorologin genom att införa isolinjerna.

Tips från Konfliktportalen: Andrea Doria kommenterar Hotell och Restaurang – nyanser av gult apropå deras uttalande om Bernskonflikten, Cappuccinosocialisten tar upp Lars Vilks i inlägget Rätten att sparka nedåt, nytt på portalen: Dagspendlaren Jönköping kolla in!, Dom ljuger kommenterar CUF och extrem dumhet

Övriga tips: Bakgrund till den fackliga blockaden av Berns salonger SAC går grundligt igenom fakta och bemöter de dimridåer Berns lagt ut och som t.ex. Anna-Lena Lodenius och nu senast HRFs ombudsman fortsatt sprida, Täbymoderat: fattiga får klara sig med 20 tänder , Psykiskt sjuk eller kreativ? nya rön kring sambandet mellan geni och galenskap

Ett svar to “1800-TALETS IDÉVÄRLD 1: ROMANTIKEN”

  1. elinemelie maj 25, 2011 den 1:18 e m #

    Hej, detta var rikigt bra skrivet. Jag skriver just nu om romantiken, men inom modet och hur modet påverkades av samhället. Har du någon kunskap inom detta område?

    MVH Emelie

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: