ÖVERKLASSEN VILL HA PATENT PÅ KUNSKAPEN

26 Feb

Idag pratade jag med en utbytesstudent från Tyskland. Hon berättade att i hennes delstat kostar det 5000 kronor per termin att gå på universitet eller högskola. Undantag görs för tredje barnet i familjen. I övrigt, har du eller föräldrarna inte råd, sorry.

”Hur kan sådana gamla strukturer ha överlevt in i vår tid?” tänkte jag naivt. För självklart var det tvärt om. Detta infördes för bara något år sedan. I en stad med 30 000 studenter kom 300 på protestdemonstrationen mot ”reformen”. Det visar två saker. De flesta studenter kommer från klassförhållanden som gjort att de inte behövt bekymra sig för den kommande avgiften. Och uppenbarligen befrämjar inte deras klassbakgrund solidariskt handlande.

Även i Sverige tas nu tydliga steg mot att stänga högre utbildning för människor från arbetarklassen. Den studieasociala kommittén la idag fram förslaget att medborgare i framtiden bara ska kunna få studiemedel fyra år, i stället för sex, med enstaka undantag efter särskild prövning.

Det är lätt att se vad detta innebär när många utbildningar sträcker sig över fem eller sex år. För dem som inte kan finansiera två års heltidsstudier på egen hand stängs många yrken. Kanske en del kommer att påbörja utbildningen med förhoppningen att kunna arbeta vid sidan av och på så sätt finansiera de sista åren. Men, att döma av i alla fall de två utbildningar jag prövat på universitetsnivå, att läsa en universitetskurs innebär ett studiearbete som tar minst 40 timmar i anspråk varje vecka. Inte många pallar ett heltidsjobb plus ett jobb. Särskilt inte vuxna människor med familj och barn som kräver sitt. Det betyder att många kommer att hoppa av utbildningarna efter fyra år, och ännu fler kommer att aldrig börja läsa. Redan idag är studiemedelssökandet ett risktagande, eftersom återbetalningsnivån inte som förr är kopplad till vad som är rimligt med tanke på den enskildes lön.

Säkert kan detta även innebära en hel del problem för de institutioner som erbjuder längre utbildningar. För få elever, inga pengar till verksamheten. Är det bara jag som blir en smula konspirationsteoretisk här? Kan det möjligen vara så att del två i den borgerliga utbildningsplanen är att universiteten ska frigöras mer från staten (mindre cash) för att istället privatiseras, bolagiseras eller tvingas söka stöd och finansiering hos näringslivet? Så att de universitet och institutioner som horar bäst med företagen inte behöver känna sig hotade av ”reformen”. Dessutom slipper de folk med arbetslivserfarenhet, uppväxt i förort, eller annan störande bakgrund, som inte fattat sin plats i livet.

Klasscirkulationen är inget som befrämjar revolution, tvärtom. Att arbetare och deras barn har möjlighet att studera utgör en ventil för systemet. Istället för att stanna och slåss på det tunga verkstadsgolvet i samhället, finns en smitväg till drägligare förhållanden för den enskilde. Att på sikt försvåra för folk att utbilda sig lär därför i längden spä på den sociala oron och ge radikala rörelser bränsle.

Men trots den systembevarande verkan måste allas möjlighet till utbildning försvaras. Det vi bör kämpa för är att den även utvidgas. Arbetsdagarna borde kortas och ett par timmars utbildning varje vecka i ämnen arbetarkollektivet (inte arbetsköparna) själva väljer, skulle vara gratis för dem som sliter för att samhället ska finnas.

Sen anser jag att i ett framtida samhälle skulle likalön tillämpas. Ingen skulle kunna gnälla om att de ”måste” ha det bättre än andra på grund av att de tagit lån. Eller på grund av att de, som det riskerar att bli i framtiden, bekostat utbildningen med privata medel. Detta av den enkla anledningen att samhället skulle bekosta utbildningen. Men den som fått gratis utbildning skulle därmed förbinda sig att också arbeta i det yrke hon utbildat sig till ett visst antal i förväg överenskomna år. Och till samma lön som alla andra.

Dessutom anser jag att runt fem års arbetslivserfarenhet borde vara obligatoriskt innan man fick utbilda sig till ett yrke där man har med människor att göra (som läkare, lärare, socialsekreterare, arkitekter och liknande). Att dessa yrken nu är fulla av folk som kommer från homogent välbärgade områden, direkt från gymnasiet, utan erfarenhet av vilka livsvillkor människor har i allmänhet, är ytterst otillfredsställande.

Jag hoppas på protester mot den antistudiesociala kommitténs förslag från universitets- och studentvärlden, men befarar tystnad. Drivs det igenom får väl folk göra som ockupanterna gör med en annan rättighet som bara finns på papperet, rätten till bostad. Ta rätten i egna händer. Jag har inga konkreta förslag på metoder, men där det finns vilja finns det väg. Det är ju inte så att det inte finns resurser här i samhället.

Apropå husockupantrörelsen och dess bostadssociala verksamhet: jag har hört att det blir ockupationsfestival i Lund i vår! Så har du möjligheten, missa inte chansen att ha en trevlig dag och dessutom träffa eldsjälarna i det moderna BZ. Som till skillnad från när jag var ung inte är en sluten och svårforcerad grupp, utan öppen och social och del av sitt grannskap. Tillsammans är det bästa sättet att komma på ideer på hur vi gör istället. Om vi inte får tillgång till bostäder, fritidslokaler för våra barn, kunskap, utbildning, tandvård, akassa. Eller allt vad annat vi saknar.

5 svar to “ÖVERKLASSEN VILL HA PATENT PÅ KUNSKAPEN”

  1. David mars 3, 2009 den 1:57 e m #

    Herrejävlar vad träffsäkert Salka! Hoppas vi ses nåt i framtiden! /David (f.d Gbg numera västeråsare igen)

  2. salkavalka mars 3, 2009 den 2:54 e m #

    Tack för komplimangen! Och kul att höra av dig. Jag har en MySpace-sida, så om du har en sida där, eller pallar skaffa en, så kan du adda mig som vän. Så kan vi snacka där om lägen att ses och annat stort och smått…

  3. Feddan mars 4, 2009 den 9:04 f m #

    Om överklassen velat ha patent på kunskap hade man avskaffat studiestödet för länge sen. Att tvingas läsa in 180 poäng på fyra år är varken svårt eller krävande.

  4. salkavalka mars 4, 2009 den 10:14 f m #

    Nja, i vårt politiska system fungerar det inte så. Att bara avskaffa hela studiestödet på en gång, det vore ett politiskt självmord. Man tar ett steg i taget i Sverige. Och gång på gång har jag upplevt att folk naivt bara ser till första steget och vägrar inse att det är ett spel…
    Jag tvivlar inte på att du Feddan har/haft lätt att läsa in 180 poäng på fyra år. Det betyder inte att det är så för alla. Många är osäkra vid sitt första möte med universitetsvärlden, man väljer program eller ämnen som man märker inte passar …och så var de bara tre.
    Eller så söker man som jag en viss olönsam allmänbildning. Alla satt inte som ljus i grundskolan, och slumskolor är slumskolor, själv minns jag ärligt inte att vi fick lära oss något i skolan efter läsa, skriva, multiplikationstabellen och smakgaranti på potatis (ja jag kan outa det: jag gick grundskolan i Skene, Borgholm, Tynnered och Tidaholm). Jag passar därför på att läsa ett år litteraturvetenskap innan jag läser till bibliotikarie. Bibliotikarielinjen är lite mer industriellt yrkesinriktad, informationssökning, arkivering osv. Men jag känner att jag vill ha lite koll på litteraturhistorien, kulturhistoriska epoker, textananlys med mera. Det hade jag inte kunnat läsa med fyraårsgränsen.
    Så alltså: man kan läsa in 180 poäng. Men man kan inte kompletera sina kunskaper efter personliga behov. Man kan inte gå längre program. Det finns inget utrymme för felval.
    Men du tror inte detta alls kommer att leda till att de med mindre pengar hamnar i rena yrkesprogram om de utbildar sig alls, och bara de med pengar, läs överklass och övre medelklass, vågar läsa klassiska kunskapsämnen? Vad är då, enligt dig, meningen med att ta bort två år? För du håller väl i alla fall med om, att det finns tankar bakom politiska beslut?
    Eller du kanske tillhör gänget som menar att saker som kulturhistoria, gamla böcker och filmer, främmande språk, filosofi, naturvetenskapliga insikter som inte är strikt kopplade till yrkesutövning, kunskapsteori osv är ”onödiga”. Vanligt folk behöver inte utvecklas som människor, och få tillgång till kulturarvet, de behöver bara ha ett arbete punkt slut. Konstutövning, kunskapsinhämtning, att kunna göra analyser och delta i samhällsdebatten, allt detta skulle vara lyx, bara förunnat den som har råd att pröjsa extra. De vanliga människorna ska forslas mellan punkt a och b så kostnadseffektivt som möjligt. Är det så du tycker, vill jag hävda att du i praktiken skriver under på påståendet i min rubrik.
    Är det inte fantastiskt nyspråk för övrigt, att som regeringen prata om ”kunskapssamhället”, för att sen försvåra tillträdet till utbildning genom att införa utslagningsmekanismer så tidigt som möjligt i grundskolan, och sen förkorta möjligheten till finansiering på universitetsnivån?

  5. Agneta S september 11, 2009 den 5:58 e m #

    tjingeling! vanner

    tankte bara checka
    om ni har sett

    har nagan av er testat den?

    Halsningar

    Ingrid

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: